En blogg lite om jobbet som mikrofinanskonsult, lite om Knodden, lite om Pyret och rätt mycket annat som är mer trivialt. Följ med mig!
söndag, juni 25, 2006
En sista natt som svenskt fotbollsfan
Framme i Frankfurt. Inga svenskar. Utanför public viewing omradet. Inga svenskar. Vi star tre svenskar bland flera tusen tyskar och känner oss ganska ensamma... Inne pa public viewing omradet. Inga svenskar. Vi funderar pa om vi kan söka skydd hos polisen om Sverige skulle vinna matchen. Just da känns det som att det inte var en bra ide att kolla pa matchen här... Men plötsligt. Ytterligare en svensk! Nu är vi fyra och hejaramsorna sätter igang. Tyskarna runt om oss sjunger med, vi malar svenska flaggor pa dem och partyt är i gang.
Vilken fest det blir! Skit samma att Sverige förlorar - vi bestämmer oss för att fira i alla fall. Efter matchen fortsätter vi dansa och sjunga, fortsätter ut pa gatorna för att fira Sverige. Trots allt. Vi blir langsamt till en attraktion - de enda svenska fansen i Frankfurt typ. Alltsa är vi med pa fler foton än jag orkar räkna - jag malar svenska flaggor pa tyska kinder. Tyskarna förstar nog inte riktigt varför vi är sa glada. Vi har ju förlorat. En hel del firar med. Manga känner att det är nödvändigt att förnedra oss lite, kanske känner de sig lite förnärmade att vi inte tar fotboll pa mer allvar. "Ihr kann nach Hause fahren, Ihr kann nach Hause fahren..." blandas med den nya populära "Ihr seid nur ein Möbellieferant, Möbellieferant, Möbellieferant". Alternativt att bara skandera "IKEA, IKEA"... (Tänk om Kamprad visste att det enda tyskar förknippar med Sverige är IKEA. Han skrattar nog hela vägen till banken). Men vi stannar med de som firar med oss, och det är manga. En fantastisk kväll, ett fantastiskt slut pa VM för Sverige. Iallafall för oss fyra tappra svenska fans i Frankfurt. Detta var VM för mig. Ni skulle ha varit med!
onsdag, juni 21, 2006
Hemma hos mamma och pappa
torsdag, juni 15, 2006
tisdag, juni 13, 2006
Att drunka
söndag, juni 11, 2006
Att landa
torsdag, juni 08, 2006
En helg i Chisinau
Ensam konsult i Chisinau en helg:
Fredag kväll: sliten efter en vecka med jobb hela dagen i projektet och kvällarna ägnade at att svära över den svajiga internetuppkopplingen och att svara pa den aldrig sinande strömmen av emails i inboxen. Bestämmer mig för att det är dags att ta sig ett glas rött vin framför datorn. Kollar pa en dalig tysk film pa den enda tyska kanalen pa TV. Somnar tidigt.
Lördag: en lang lista med jobb. Bestämmer mig för att först ta en promenad pa stan. Tar mig i kragen och tar ett par kort pa stan för att visa när jag kommer hem. Handlar frukt och yoghurt och gar hem. Min chef ringer och har kommentarer pa ett dokument jag har skickat. Jag sätter pa datorn. Blandar resten av dagen med jobb, lite TV och lite mer jobb. Pa kvällen har jag ingen lust att ga ut och äta själv. Har ingen lust att ga nagonstans. Äter min yoghurt och länsar minibaren. Kexchoklad och rödvin till kvällsmat – verkligen bra ur näringssynpunkt.... Mannen ringer. Vi far prata kort eftersom han ringer pa mobilen. Kollar pa en löjligt tysk TV film. Somnar.
Söndag: fortsätter jobba. Bestämmer mig för att ta en paus och gar ner till stan. Sätter mig pa en utlänningstät restaurang med en bok. Solen skiner, pa uteserveringen sitter ytterligare tva ensamma konsulter som försöker fördriva tiden med en öl eller tva. Jag känner mig nyttig som fördriver min tid med en bok om Housing Finance och en pasta. Dricker mitt livs första capuccino efter att ha insett att rejält med socker är vad som krävs för att jag ska tycka om kaffe. När jag gar hem igen känner jag mig riktigt glad och uppat. Kanske för att detta var helgens helgpunkt. Eller är det kaffet – min kropp hamnade nog i koffeinchock. Sätter mig vid datorn igen ett par timmar. Känner mig totalt nöjd med att jag nästan är i fas med mitt jobb hemma igen. Förbereder mig för mandagens jobb och inser att det nog är bra att jag ska tillbaka till jobbet pa mandag – har börjat prata med mig själv....
Samtidigt – vet inte när jag hade sa mycket tid för mig själv senast. Ibland är det bra att vara ensam lite. Och ha lite trakigt...men jag är ända ganska nöjd med att det är mandag igen och jobbet här sätter igang igen....
lördag, juni 03, 2006
Tillbaka i Moldavien - modaviska män och deras skor
Moldavien visar sig fran sin bästa sida. Det är grönt, ljummet och färska grönsaker till lunch. Vi aker i 120 genom Moldavien i en Lada med en chafför som kallas "Schumacher" av kollegorna. Jag saknar ett säkerhetsbälte och förvanas över hur fort man kann köra pa en sa knagglig väg. Som tur är är trafiken inte sa intensiv utanför Chisinau. Vi flyger förbi vinfält, sma byar och kossor som betar i vägrenen. En gammal dam sitter vid vägkanten och säljer körsbär. Det är verkligen vackert. Det slitna göms liksom i det gröna. Ladan flyger fram genom byarna som alla ser ganska likadana ut. Hus malade i klargrönt, randiga staket. Alla har en snirklig grind, malad i klarbla eller klargrönt. Skulle vilja stanna och ta ett kort, men Schumacher skulle nog inte uppskatta att stanna... han sätter nytt rekord. 1 h och 45 minuter fran Soroca till Chisinau. Känns som om man har akt berg och dalbana.... jag njuter av min langsamma promenad fran kontoret till hotellet. Solen skiner.
lördag, maj 27, 2006
På väg att flytta hem
torsdag, maj 18, 2006
Ett mirakel
A capella i Schlitz
torsdag, maj 11, 2006
Alla mina små saker
onsdag, maj 10, 2006
Skalbaggsmysteriet löst
lördag, maj 06, 2006
Om flygande skalbaggar
söndag, april 30, 2006
Sista kvällen i Chisinau
Klockan 12 hissas den sovjetiska flaggan till tonerna av den sovjetiska nationalsången. Min kollega från Ukraina får rysningar. En full kille sjunger med för full hals. Men de flesta bryr sig inte så mycket, medelåldern på stället är ändå så låg att de flesta nog upplevde Sovjet från en barnvagn. Sen börjar partyt. Trots att vi känner oss som föräldrar på stan i förhållande till de flesta andra där vågar vi oss ut på dansgolvet. De två obligatoriska gogo-dansarna (har aldrig varit på ett disco i något östland som inte har gogo-dansare... men kanske har jag bara inte varit på tillräckligt många) i neondräkter som täcker så lite som möjligt går på sitt första pass för kvällen. Jag försöker skämta med den moldaviska killen som har visat oss stället och säger: "Så medan ni killar får två gogo-dansare i neon, får vi tjejer det där???" och pekar på två killar i hockeytröjor och solglasögon som har klivit upp på en stridsvagn (jo, verkligen, jag sa ju att det var ett suspekt ställe...) och börjat dansa någon blanding mellan fågeldansen och breakdance. Han förstår inte skämtet. Tvekar ett ögonblick och erbjuder sig sedan att ta med mig och Victoria till en "stripteaseclub for girls" nästa vecka.... jag blir ställd och lyckas mumla fram något om att jag ska åka hem i morgon, men tack för erbjudandet.... Victoria börjar gapskratta och säger till killen, "We are not quite there yet, you know!". Killen lämnar dansgolvet. Ridå.
Flyget går tidigt. Jag sover som en stock hela vägen hem. Ringer hem till mamma och pappa och får en kalldusch över telefon. Jag älskar dig pappa.
torsdag, april 27, 2006
Att äta lunch i Hincesti
Tillbringar kvällen med min kollega, en av de där människorna som du ibland träffar pa där du direkt känner att man funkar ihop. Ännu en kväll med vin och hysteriskt skratt. Gör att jag inte drabbas av konsultsjukan (jobba hela dagen, middag pa hotellet, jobba hela kvällen, dricka rödvin själv pa hotellrummet... blir ganska fort tragiskt.) Thanks for saving me from that, Victoria! Nu kan jag ialla fall dricka rödvin pa en restaurang i sällskap med nagon :)
onsdag, april 26, 2006
Om lyckan att fa sitta pa en toalett
Bor pa ett hotel där mitt rum är lika stort som mitt vardagsrum hemma. Konstigt att bo i ett sant här ställe och sen ha "riktiga" Moldavien utanför. Ordet glasbubbla känns nästan som en underdrift. Samtidigt maste jag nog tvingas erkänna att det är ganska skönt att bo här. Efter ett par dagar uppskattar man att kunna ga pa en toalett och sitta pa ringen (fast det är klart, ett par veckor här skulle ju göra underverk för mina benmuskler...) och utan problem ta en varm dusch. Känner mig trots allt lite fejk maste jag säga. Det är ju lätt att säga att man gillar Moldavien när man bor sa här, har rad att ga pa de finare restaurangerna utan problem och kan leva ett betydligt bekvämare liv än hemma. Det är en annan sak än att vara moldav... 1 av 4 moldaver bor utomlands och jobbar, en del legalt, men de flesta illegalt. Säger kanske mer om situationen än nagot annat...