Jag landade första gången i Moldavien i oktober 2005. Jag kom med det sena flyget från Budapest strax innan midnatt och kom ihåg att jag tittade ut genom flygplansfönstret och inte såg någonting. Stora städer med gatubelysning är inte Moldavien. Men det visste jag ju inte då när jag flög in första gången.
Det var mitt första större projekt som jag skulle göra själv och jag var ganska nervös. Men det gick bra. Jag gick genom Chisinau och lärde mig långsamt hitta dit jag skulle.
Jag tappade räkningen någon gång runt 30 besök senare. I ett och halvt år var jag där minst en gång i månaden. Vi skojade på kontoret om jag bara hade tre olika status: "I Moldavien", "På väg till Moldavien" eller "Just kommit tillbaka från Moldavien".
Eftersom vi jobbade med organisationer ute i byarna hade jag turen att få resa. Jag och min tolk, som med milens lopp blev en väldigt god vän, skumpade kors och tvärs över landet i en Lada. När vi hade tur fick vi åka Dacia.
Projektet utvecklade sig mer och mer. Det började som ett kort jobb, men blev flera år. Och Moldavien blev som ett andra hemland. Jag bytte hotell efter 70 nätter på samma ställe för att jag inte klarade av frukosten längre. Stundtals tröttnade jag rejält. Stundtals tröttnar jag fortfarande och undrar om jag verkligen gör någonting som är av nytta.
Sen kommer jag till Vadul-lui-Isac långt ner i södra Moldavien och ser hur lånekooperativet vi jobbar med nu plötsligt jobbar med datorer. Vi har en utbildning och jag ser att det faktiskt funkar och att deltagarna är riktigt intresserade. Att vi gör något som på något litet sätt ändrar något. Och behoven är massiva. Då är det väldigt svårt att inte åka tillbaka.
Så var det när jag hamnade i Moldavien och blev kvar på något sätt.
Det finns massor att skriva om Moldavien, de nästa veckorna blir det nog en hel del. Här har ni er chans, vad vill ni höra om?
4 kommentarer:
Maten.
Och vilket hotell som sedan var bra.
Det är väl bara en tidsfråga innan jag måste dit.
Men först - Sarajevo nästa vecka.
Yay!
*ofattbart liten och uppgiven high-five med mig själv*
OMG vilket spännande jobb.
I want.
Hur går man tillväga för att få ett sånt coolt jobb?
Berätta allt om jobbet också...
K-pappan: alla vägar leder till Chisinau! Ialla fall de jag tar verkar det som. Middag i Chisinau utlovad i fall dina vägar drar sig hitåt.
Miss B: Tack för påminnelsen!
Det allra värsta jag visste när jag sökte jobb utan lycka under ett år en gång var alla klämkäcka personer som sa "ja, det gäller att vara på rätt plats vid rätt tillfälle!" Grrr...AVSKYDDE. Sen var det just det som hände :) Halkade in på ett bananskal liksom.
Alltså jobbet. Har bestämt mig för att inte skriva så direkt om jobbet här, mest nagga i kanten och berätta om saker omkring. Men lite kanske man kan skriva på något sätt. Funderar och återkommer....
Spännande att läsa dina inlägg! Nyfiken på det mesta. Hur folk bor och lever, hur landskapet ser ut. Seder och bruk.
Har rätt vaga begrepp om landet men föreställer mig det som någon sorts fattigare och kanske ryskare variant av Bulgarien? Med stor del av BNP från Moldavier som jobbar utomlands, även problem med ligor, trafficking osv? Det där man hör talas om. Undrar om jag är helt fel ute? Och om du sett förändringar till det bättre?
Hur är det med religion? Hur pass "säkert" land är det att jobba i som svensk tjej?
Sen är det naturligtvis kul att höra om ditt jobb. Det du känner dig bekväm med att berätta..:)
Skicka en kommentar