Vi har en deadline. Väntar på en konsult som ska skicka oss en rapport, sen ska min kollega jobba igenom kommentarer, det ska formatteras... sista finputsen, sen ska det ut.
Fredag kväll klockan 18 kommer rapporten från konsulten, vi får - ännu en fredag - lägga kvällen på att jobba. Vilket inte är så roligt, men ännu mindre roligt när konsulten skickar rapporten ihop med följande kommentar:
"Verkar bli en sen fredagkväll på jobbet för er? Jaja, det är ju OK. Då uppskattar man helgen mer!"
Det är ungefär här man vill ringa upp honom och skrika i luren: "Nej, det är inte OK, för jag sitter här nästan VARJE fredag kväll. Även om det för dig är en engångsgrej så har vi nästan alltd en rapport eller ett projektförslag eller något annat som gör att vi OFTA sitter här till sent på kvällarna, helger etc. Och jag HAR faktiskt - trot eller ej - också ett liv utanför det här kontoret. Så, NEJ, jag uppskattar inte min helg mer bara för att du skickar din rapport tre timmar senare än överenskommet så att jag måste sitta här till klockan nio på kvällen!!!"
Men det gör man inte. Man är ju ändå en civiliserad människa.
Istället går vi igenom rapporten, bygger in alla våra kommentarer (och de visar sig bli ganska många...), skickar tillbaka och ber om att han ska jobba in alla kommentarer över helgen och skicka tillbaka den färdiga rapporten till måndag morgon.
Avslutar med ett "trevlig helg!". Hehe... jag vet. Just det var lite barnsligt. Men vi var bara tvungna....
2 kommentarer:
det där var bra, ge tillbaka lite grann! Helgen börjar ju på fredagar, och helgen blir ju betydligt kortare utan varva-ner-mys-fredag. Själv så har jag påsklov nu i en vecka och snart kommer sommarlovet.... sugen på att byta karriär, du skulle kunna bli tyskalärare
På pricken vad jag också tänkte - länge! Jag skulle bli lärare, det var liksom klart. Men jag ångrade mig tre veckor innan studenten när jag av en slump gick på ett infomöte om en pol.mag. utbildning. Och egentligen ångrar jag mig inte att jag inte blev lärare. Tror att jag saknar tillräckligt med tålamod i slutändan.
Och egentligen tycker jag så himla mycket om vad jag gör. Ibland måste jag bara göra det lite för mycket...:) svår balansgång det där...
Skicka en kommentar