Mitt andra hemland

När Peppe ropar kan man ju inte annat än att svara :)

Hur är egentligen Moldavien? Efter att ha varit här nästan varje månad i snart två år är det ett andra hemland på något sätt. Kollegor som har blivit vänner, restauranger som har blivit stamställen. Hotell där personalen hejar igenkännande när jag kliver in.

Moldavien är ett bra ställe. Det är vackert, kulligt landskap med vinodlingar och solrosor som böljar i vinder. Gamla kvinnor i huckle som böjer sig över fälten med hackor, färglada små hus med sneda tak i små byar. Chisinau är det enda som liknar en storstad med en lång paradgata, massor av bra restauranger, ett par OK nattklubbar och vänliga människor som uppskattar det lilla. God mat, ännu bättre vin och horder av vackra kvinnor (Verkligen. Moldaviska kvinnor är hur vackra som helst, man känner sig relativt grå och tråkig här. Tyvärr är moldaviska män ingenting att hurra för eller titta på. Verkligen inte. Ojämnställt land det här).

Men det är också ett land med enorm fattigdom och en frustrerad befolkning som längtar efter det ouppnåliga i väst, som bara längtar bort. Det är en av de länder med mest problem med trafficking i Europa. Arbetslösheten är enorm, korruptionen likaså. Visst finns det restauranger och affärer i Chisinau, men priserna är så höga att ingen med en lokal lön klarar av att leva på det, en standardlön räcker knappt till hyran för en liten lägenhet. Därför finns det fortfarande unga barnfamiljer som i gammal sovjetisk stil delar en lägenhet med en annan familj - ett rum var och så delar man kök och toalett. Studentkorridor för barnfamilj. Överlever gör de flesta på pengarna som strömmar in i landet från släktingar som jobbar utomlands. 1 miljard EUR per år beräknas komma in bara genom officiella kanaler (och då kan man ju bara föreställa sig hur mycket som kommer in i fickor och kuvert). De unga och arbetsföra lämnar landet, kvar blir gamla och barn, inte den bästa grunden för att bygga upp landet.

Två sidor av samma mynt. Beroende på humör ser jag mest det ena eller det andra, även om den första biten överväger när jag tänker på Moldavien. Det är ett fascinerande ställe, jag trivs här. Fast jag kan ju också komma och åka som jag vill. Ett EU-medborgarskap är mycket värt ibland...

Här finns inte direkt så mycket att se av traditionella sevärdigheter, men har ni vägarna förbi så planera för ett par dagar i Moldavien frampå vårkanten just när solrosorna blommar. Ni kommer bli förvånade!