söndag, oktober 07, 2007

Tack gode Gud att det inte var jag...

Har ni någon gång haft lite rädsla för att somna på ett flygplan bara för att upptäcka att man vaknar och har dreglat lite ut ur mungipan? Eller ens huvud råkar ramla åt sidan lite för nära grannen?

Mannen bakom mig på planet till Chisinau hade tydligen inga såna problem. Det tog ungefär tio minuter tills han somnade (eller däckade, andedräkten skulle kunna tyda på det också).

Om man säger så här. Om min man hade snarkat så högt hade det inte räckt att sova i ett annat rum. Det hade behövts en annan lägenhet. På andra sidan gatan. Men det är lite lustigt när ett halvt plan börjar småfnissa tillsammans.

Inga kommentarer: