Dags att vara tyst

Efter en dags konferens med diskussionsgrupper och liknande så är jag ganska trött på mig själv. Jag ska liksom alltid ha en åsikt om allting. Allting tycka och tycka och kan liksom sällan bara vara tyst och humma med i bakgrunden. Jag antar att det är en fördel på något sätt, men just nu är jag liksom lite trött på min egen röst. Tur att jag sitter i den tysta avdelningen på tåget.