Ångest

I dagens posthög låg ett brev från lokaltidningen

"GRATTIS!" på framsidan av den egenhändigt ritade (med tuschpenna) framsidan på bladet som bestod av en vikt kopierad A4-sida.

Jag fick först nostalgiska känslor av hela pappret, lite sådär som när man fick hem ett papper från fröken om skolutflykter med en liten fågel ritad i ena hörnet. Ungefär så var det.

Sen började jag läsa:

"Bla, bla....givetvis införs notis och bild utan kostnad för jubilarien.....fyll i dina uppgifter så tydligt som möjligt....bifoga gärna en bild...."

Jag tittade på kuvertet. Jo, det var faktiskt adresserat till mig.
"Konstigt, det här måste vara felskickat" hann jag tänka innan jag insåg hårda fakta som jag så väl hade förträngt: det börjar närma sig trettio.

När man är trettio är man tydligen gammal. Ialla fall enligt lokaltidningen. Enligt dem är jag till och med en JUBILAR. Sug på det ordet. Ska man inte vara nära pensionen när man är jubilar? Lokaltidningen fick plötsligt millioner minuspoäng hos mig. Minst.

JUBILAR? Pyttsan.