Frustrerad

Idag är jag bara frustrerad. Eller nä, det är inte sant. Jag är stundtals också uppgiven.

Man måste ha mycket tålamod och flexibilitet när man jobbar här. Staten är liksom väldigt...statlig....vilket betyder långsam. Det finns inte samma typ av utbildning här som hemma, så man måste bygga upp kapacitet. Och man måste förstå att folk här måste ta hand om sig själv i en mycket större utsträckning, så när chansen finns att få något så tar man den.

Allt logiskt egentligen, men därför inte mindre frustrerande. Just nu känns det som om de enda som verkligen 100% bryr sig om att nå målet med det här projektet och verkligen förbättra något, såsom det var tänkt, är min min firma och de som betalar projektet. Utöver det så finns det en stor bunt av folk med sina agendor, sina planer att dra fördelar av allt som händer.

Jag förstår var och en av dem. Ialla fall nästan. Samtidigt gör det mig så himla frustrerad.