Tysk TV

En sak jag verkligen saknar i Tyskland är bra TV. Jag är egentligen inget TV freak, men nog hade det varit kul om det hade funnits någon typ av kvalitet när man nu får för sig att titta. Det kan ju vara så att det handlar om kvantitet - bland alla millioner TV kanaler i det här landet tar det bara lite mer tid att hitta kvaliteten. Fast efter tre år här börjar jag bli tveksam till om den teorin stämmer. Jag har fortfarande inte hittat mer än ett tyskt TV program som jag tycker är värt att titta på. Det verkliga lågvattenmärket är troligtvis en typ av program som dyker upp på söndag förmiddagar på sommaren. Något slags cafe-program i mega format med klämkäcka programledare och artister som med pinsamt dålig playback mimar till hjärta-smärta låtar, medan publiken handfast klappar i takt. Till varenda låt, från första tonen. Lägg till ett par dansare i smaklösa kläder, en dekor som ger ordet "färgglad" en ny innebörd och att de har en förkärlek till att placera ut delar av publiken på olika platser för att dansa och digga med (jag vet, digga är inte ett ord som används ofta. Som tur är. Men det finns inget annat ord som bättre beskriver det man får beskåda...) Stundtals är det lustigt. Ofta pinsamt. Stundtals nästan smärtsamt.

Den personliga favoriten hos mig är dock filmatiseringarna av kärleksromaner av Inga Lidström. Har i Sverige aldrig hört talas om Inga, men här är hon någon slags svensk Rosamunde Pilcher - kärlekshistorier som utspelar sig i Sverige, helst i skärgårdsmiljö. Alltså har man baxat ett helt tyskt TV team til Sverige, tagit med ett gäng tyska skådespelare (alla blonda naturligtvis, de ska ju ändå spela svenskar) för att spela in. Berättelserna är naturligtivs mer än banala, men det som är riktigt roligt är hur det beskriver Sverige. Ett exempel: den stilige mannen, som den vacka kvinnan är olyckligt kär i är ute på älgjakt. I juni. ...Med kikaren tittar han mot det ena skogsbrynet. Där står en 14-taggare. Åt andra hållet fångar hans kikare in två björnar som står och hänger i brynet.... yes, precis så är det i Sverige.... Nästa scen: den vackra kvinnan är på väg till stallet. Hon kommer fram till sin häst . Som ser ut som Lilla Gubben... (var lyckades de med att hitta en prickig häst??? Har de inte sätt att prickarna på Lilla Gubben i Pippi-filmen är MÅLADE?). Mannen och jag frustar av skratt varje gång vi ser trailern. (vi har aldrig lyckats se ett helt avsnitt, bara reklamen är mer än vad vi klarar av).

Men jag ger inte upp. Morgon TV är ju oftast bra ialla fall....