B-terminalen

Det finns något ironiskt med att man på terminal A på Budapest flygplats (som är för alla flyg inom Schengen) möts av nybyggd shoppingavdelning, ljust och luftigt och gott om plats, medan man i terminal B (alla flyg utanför Schengen) trängs i små trånga utrymmen, köar i evigheter till en helt underdimensionerad säkerhetskontroll med högar av människor, ledsna barn och inget syre, för att sen knö sig vidare till passkontrollen.

På nåt sätt blir det så tydligt just på den här flygplatsen hur världen ändras med ett Schengen-pass i fickan. Det är verkligen inte bästa sättet att börja dan med att anlända till B-terminalen från Pristina klockan halv sju på morgonen och mötas av sedvanlig överlag sur ground staff i Budapest.

Nåväl. Nu är jag hemma igen. Pristina var varmt. Kaffet var fantastiskt som vanligt. Projektet tog ett par små steg framåt. Och jag blev glad över att det hade hänt så mycket i Pristina sen jag senast var där för två år sedan (då hade jag Knodden i magen och ägnade mesta tiden åt att kräkas på centralbankens toaletter. Inte den bästa jobbresan). För varje gång man kommer har något ändrats, renoverats. Fixats. Sånt blir man glad av.