Lufthansa vs SAS

På vägen dit flög vi med Lufthansa. Knodden fick en leksak. Flygvärdinnan hjälpte till och höll Knodden när jag kom i ordning med väskor och allt. Bälte till Knodden, lite extra koll. Trevligt hej då.

På vägen hem flög vi SAS. Jag hade blivit placerad i ett mittensäte i ett fullpackat plan. Ingen notis från personalen i planet att jag kanske skulle bli glad av viss assistans. Knodden börjar skrika. Fortfarande ingen hjälp. Inget extra bälte, någon gång när jag sitter med en svettig Knodd under en amningssjal och försöker amma inträngd mellan två främlingar så tittar en av personalen till. För att sälja mig dricka.

Om man lägger på ett par reklamjinglar så hade hemflyget varit ungefär samma som en Ryanair-flygning när det gäller service och assistans. Jag tror jag bojkottar SAS numera.

(Däremot blir man ju varm i hjärtat av medpassagerare.
Som den medelålders mannen som dragit vinstlotten att sitta jämte mig och Knodden. När Knodden fick sin andra magonts-skrikattack och jag vyssar och svettas lite lagom, så tittar han på mig och säger
"Du behöver inte stressa. Nu sitter du säkert där och tänker att vi störs av hans skrik. Men det gör vi inte alls"
Gulle dig. Det där är precis vad man behöver. )