Jag tänker att Jimmie Åkesson troligtvis aldrig har sett fattigdom och misär på nära håll. Han har nog aldrig varit i en by i södra Ukraina där ungdomarna redan har gett upp och tillbringar dagarna med att dricka vodka och hänga utanför puben en onsdag förmiddag. Antagligen har han inte heller sett två döda män i en lerpöl i utkanten av en marknad i Nairobi, stenade till döds av allmänheten för att de hade stulit.
Och kanske har han aldrig tänkt på att alla de där människorna som kommer hit för att hitta en fristad, de är faktiskt som vi. Om de hade kunnat, hade fått välja, så hade nog de flesta inte lämnat allt och alla bakom sig för att kanske aldrig mer kunna åka hem igen. För de flesta vill faktiskt vara där familj, vänner, och allt det där som betyder hemma, är. Om de bara hade kunnat.
En sak verkar Jimmie och hans polare helt ha missat; det är inte vi som har valt var vi föds. Det är tur och en ynnest att ha fötts i ett sånt här land. Jimmie kunde lika gärna ha blivit född som en kvinna i Kongo som lever under dagligt hot att bli gruppvåldtagen och få sina barn mördade. För sån är världen. Och det om något, den turen och ynnesten, borde göra oss ödmjuka. Och tacksamma. Och redo att försöka hjälpa de som inte hade samma tur som vi.
Det är en mycket sorglig dag idag.
2 kommentarer:
Åh det gör ont,för just sådär är det. Du fångar det precis på pricken. Vi har en JÄVLA tur att vi fötts här, där maten står på bordet varje dag och vi INTE riskerar att dödas/stenas/gruppvåldtas varje dag. Ååh vad man blir arg..
Jag vet, det är så IGNORANT och KORKAT och ARROGANT. Man blir ju skogstokig
Skicka en kommentar