Knodden och jag går på babysim. Första gången började han gråta när han skulle ligga på mage och vi fick gå upp innan det var slut.
Andra gången tyckte han det var toppen. Också att ligga på mage och sprattla runt. Skrattade och ville inte gå upp.
Idag gick det bra. Först. Inte sen. Ledaren hällde lite vatten över huvudet på knodden. Gick bra första gången. Lite ledset andra gången. Tredje gången fick knodden hysteriskt anfall. Jag hade ingen aning om att han kunde skrika så mycket. Han skrek och skrek och skrek. Och skrek och skrek och skrek.
Vi gick upp. Han vrålade.
Jag testade med mat. Han bara vrålade.
Vi gick ut i omklädningsrummet. Han skrek och skrek och skrek.
Sen satt vi en halvtimme nedsjunkna på golvet och jag vyssade och knodden skrek sig röd och blå i ansiktet. Otröstlig.
En timme senare och två skrikanfall senare var vi ute från badhuset. Knodden sovandes, hans mor helt mentalt slut och nära lipen.
Frågan är ju. Vad känns mest rätt? Är det
a) Nähä, det är ju bara att ge sig på det hela igen. Öva lite under veckan och sen tillbaka nästa vecka med glatt och käckt humör och ta det lite lugnt. Det här är ju bara att ge sig i kast med, vattenvana är inte alltid så lätt att skaffa sig. Han verkar ju tycka om det om han får lite tid på sig
eller
b) Herre jösses, har knodden bett om kursen kanske? Om det nu inte är roligt, och han får skrikanfall, varför ska man hålla på? Nä, stanna hemma och mys istället.
Vad säger ni?
9 kommentarer:
herregud, stanna hemma och ta en dusch och mys istället.
Svårt. Kan i och för sig inte tänka mig att lite vatten på huvudet kan få knoddis att skrika så mycket så länge? Kanske var något annat? Vatten på huvudet kanske var droppen som fick bägaren (bassängen?) att rinna över. Jag hade nog testat en eller ett par ggr till i alla fall.
Kan det vara något annat i simhallen som stör? Kanske konstigt ljud eller ljus. För visst var den bra gången när ni var på Åby med M & F? Kram
Min ettåring ÄLSKAR babysimmet.
Det är ENDA anledningen till att jag står där och exponerar mig i osmickrande baddräkt och BADMÖSSA varje LÖRDAGMORGON.
Ingen skulle blivit mer lättad än jag om hon hellre hade stannat hemma. ;)
Simma. Jag älskade det och Elsan också.
BTW; Kan din man tänka sig att komma hem till mig nå´n dag och förklara för mig hur jag får webbradio och Spotify att funka? Jag fattar noll...
insåg just att jag läste lite för fort:
Prova en gång till, och gör det på ert vis. Om otäck simfröken kommer och propsar på att hälla vatten på honom igen så be henne backa och säg att ni vill ta det i er takt och att det viktigaste är att lillen känner sig trygg i vattnet, inte att han måste gå igenom alla steg i hennes takt. Det kommer säkert bara leda till att ni får en taskig relation till bad istället för något mysigt och härligt.
Jag är visst ingen vidare tydlig idag. Ring så tar vi det på telefon ist...
Jag tycker som ex-fru R, fortsätt simma i er takt. Lille W kommer älska det framöver om ni tar det lugnt och sansat. Jag kan bara tänka mig framåt om man hela tiden skulle avbryta allt som barnen någon gång protesterar mot... herrejösses vilka dagar man då skulle ha! när de är i 1,5 och 4 års åldern är de ju så smarta att de nyttjar det där VRÅLskriket titt som tätt och då kan man ju inte alltid ge med sig...
eller ska man det?
Tack tack för tips. Jag har funderat en del också och går nog på tipset att fortsätta, men bara göra det han tycker är roligt. Får väl se hur det går i morgon...
Skicka en kommentar