Jag har en kväll ensam.
OK, Knodden sover och gnyr med jämna mellanrum, men annars är det bara jag. För första gången på fem månader. Jag lägger mig i solstolen på balkongen insvept i en filt och kollar på solnedgången. Det är vindstilla och märkligt tyst.
Långa andetag.
Livet är ganska gott.
2 kommentarer:
Ganska skönt ibland att bara få vara "helt ensam"...
Själv hade jag barnen i säng halv nio, så då infann sig min "egentid".
Ja ibland behöver man andas lite, hoppas du hade en bra kväll!
Skicka en kommentar