I väg till Moldavien och möten och jobb och middagar och slira runt i snön, och äta mamaliga och placinta och inse att jag inte orkar jobba så mycket på kvällarna längre.
Och så upp i ottan, ta superdupertidigt flyg, lugna kollegan som får ett anspänt leende av Moldavian Airlines lilla skrangliga propellerplan till Budapest, hoppa på nästa plan och landa i Frankfurt lagom till morgonkaffet.
Och så jobba och middag med kollega och sen äntligen hämta upp mannen och Knodden på flygplatsen. Ta tåget söderut, hälsa på goda vänner, ta tåget tillbaka till Frankfurt, blanda jobb och hänga med familjen och sen sätta sig på flyget hem igen.
Puh.
För övrigt. När det gäller flyg. Om man flyger med en två-åring:
- Boarda sist. Boarda sist. Vi säger det här varje gång, den här gången föll vi till föga för den där "families first" -grejen. Vilken miss. Hur kan det vara bättre att behöva tillbringa extra 20 min i ett supervarmt plan med en hyperaktiv två-åring? Man ska boarda sist.
- När flygvärdinnan kommer förbi med ett sånt där extra säkerhetsbälte för små barn och frågar hur gammal barnet är: LJUG. Säg att det är under två och skaffa ett bälte. Alternativet, dvs att behöva brotta ner den stingsliga tvååringen in en egen stol som skriker för full hals och sätta på bältet är inte riktigt lika avslappnande.
- Om barnet har haft med sitt allra bästa puzzel på resan, se till att du tar ur det ur hans ryggsäck innan du går på planet. Annars, sätt din tillit till att passagerarna i raden bakom är sugna på att plocka puzzelbitar.
Jaja, hem kom vi ju.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar