Triakel - I himmelen

Lite sargade var vi i jul, familjen. Det åts grönkål och julskinka och lussekatter, men sådär fantastisk julstämmning blev det aldrig med tankarna mest på älskade mamma som låg på sjukhuset. Och så allt det där andra. Idag i ändlöst vackert vinterlandskap sa vi hej då till mannens mormor. En fin begravning blev det. Jag sjöng. Den här. Det var svårt men fint att kunna göra det.

Kanske finns det ändå en mening med att familjen var samlad just när man behöver varandra som mest.

Gott nytt år på er!

Dagens julsång

Jag är svag för nyckelharpa, det är bara så. Om vi inte hörs innan dess, så god jul på er!

Nytt perspektiv

Det där med att jobba. Det är ju fortfarande kul, det är inte det. Och egentligen är jag rätt nöjd med att vara tillbaka och tänka och göra nya saker.

Fast sen är det ju det där nya perspektivet. Att man saknar det där sista unset av att ge lite lite mer än som behövs, för egentligen vill man ju bara se till att man får gå hem. Senast 17.00. Så man hinner hem och gossa med Knodden och äta middag med sin familj.

Nytt perspektiv.

Bra tajming

Saker man är väldigt glad över: att man flög ner till Tyskland förra veckan och inte väntade en vecka för att också gå på företagets julfest. Då hade jag nog fått fira jul i Frankfurt som det verkar. Antagligen hade jag gråtit hela dan.

Jodå, jag kom iväg. En dag för sent. Och hem kom jag också. Precis lagom till kaoset började igen.

Och nu är granen klädd och julgodiset gjort och nästan alla julklappar inköpta. Jul. Fina grejer.

Men ååååååhhhhh

Gårdagskvällen i korthet:

Sitta tre timmar på flygplatsen - check
Sitta sisådär en och en halv timme i flygplanet -check
Gå av flygplanet, åka taxi hem - check


Idag:

Hänga på flygplatsen. Det sägs att det är många inställda flyg idag också, så jag undrar jag om det är möjligt att komma iväg.

Jag kommer på två dagar hänga mer på flygplats än någonsin. Dessutom missar jag julkonserten med min kör eftersom jag måste stanna längre när jag väl kommer ner.

/Sur-Mia

Snö

Så går det när man klagar.

Snöstorm i Frankfurt.

Nähä, om man skulle ta och sitta och hänga på den här flygplatsen en extra timme eller så då.

På väg

Efter en eftermiddag med föreläsning (jag var inte särskilt alert tycker jag. Har varit bättre. Man ska inte göra föreläsningar så där lite i farten), så var det dags att sticka ut till flygplatsen.

Jag har insett att jag inte riktigt gillar flygplatsen längre. Flygplatsen är nog definitionen av tråkigt för mig. Man kan få en ok kaffe, annars är det ungefär lika kul som att tvätta allt i tvättkorgen. Has to be done ungefär.

Det finns en annan aspekt av det hela nu också. Det där med att man är på väg bort från familjen. Det har gjort mig lite känslig för barn just på flygplatsen. För att undvika hjärtsnurp bör undvikas:
- barn i Knoddens ålder
- pojkbarn som är äldre. Allt upp till 6 år sisådär
- gråtande barn
- skrattande barn

Ni märker ju.

Den här gången sitter jag och väntar på att boarda mittemot en mamma med en pojke ett par månader yngre än Knodden. Just my luck. Tristess och hjärtsnurp på en gång. Tur det finns kaffe.

Det svarta fåret

Gissa vems föräldrar som hade missat jultemat på avslutningen?

Nu är man ju 32,

men hade jag varit 21, då hade jag lätt skickat in en ansökan för det här

Finaste Knodden

..redan ett år minsann!

Så har jag bakat tårtor, bakat bullar, handlat strössel som ser ut som små nallar, diskat, skruvat ihop lite IKEA-möbler och försökt bringa ordning i ett kaos. Det har blåsts upp ballonger och hänger serpentiner i trappan.

Nu är vi beredda på värsta 1-årskalaset.

Följa strömmen kanske

Funderar på om jag orkar det här:

Day 01 – Introduce yourself
Day 02 – Your first love
Day 03 – Your parents
Day 04 – What you ate today
Day 05 – Your definition of love
Day 06 – Your day
Day 07 – Your best friend
Day 08 – A moment
Day 09 – Your beliefs
Day 10 – What you wore today
Day 11 – Your siblings
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Dagens fisketur

Nytt projekt, ny fin titel = ta nytt kort att sätta på hemsidan.

Dagens konversation när alla tagna kort granskades:

Mia: "Gosh, I really look old!" (nu kan man tänka att jag fiskade komplimang här. Fast det gjorde jag inte. Jag reflekterade mest på att jag faktiskt, FAKTISKT, inte direkt ser ut som 22 längre. Mer som ett faktum)

Den Nye Assistenten: "No, not at all! I think the pictures are really nice. And I would have a hard time to judge how old you are"

Mia: "32"

Den Nye Assistenten: "Really? I would have said not older than 30"

Va sjutton. Jag bestämmer mig för att det var en helt ärlig kommentar.

Trots att vi har hängt ihop i sisådär 15 år skrattar jag fortfarande åt att mannen känner sig tvingad att blunda varje gång han biter i en smörgås. Det är ett så ologiskt inslag i en annars så superlogisk person. En smörgås går ju vad jag vet sällan till motattack när man äter den. Ialla fall har det inte hänt på 15 år. Men det gäller ju att vara försiktig.