torsdag, december 30, 2010

Triakel - I himmelen


Lite sargade var vi i jul, familjen. Det åts grönkål och julskinka och lussekatter, men sådär fantastisk julstämmning blev det aldrig med tankarna mest på älskade mamma som låg på sjukhuset. Och så allt det där andra. Idag i ändlöst vackert vinterlandskap sa vi hej då till mannens mormor. En fin begravning blev det. Jag sjöng. Den här. Det var svårt men fint att kunna göra det.

Kanske finns det ändå en mening med att familjen var samlad just när man behöver varandra som mest.

Gott nytt år på er!

onsdag, december 22, 2010

Dagens julsång


Jag är svag för nyckelharpa, det är bara så. Om vi inte hörs innan dess, så god jul på er!

tisdag, december 21, 2010

Nytt perspektiv

Det där med att jobba. Det är ju fortfarande kul, det är inte det. Och egentligen är jag rätt nöjd med att vara tillbaka och tänka och göra nya saker.

Fast sen är det ju det där nya perspektivet. Att man saknar det där sista unset av att ge lite lite mer än som behövs, för egentligen vill man ju bara se till att man får gå hem. Senast 17.00. Så man hinner hem och gossa med Knodden och äta middag med sin familj.

Nytt perspektiv.

Bra tajming

Saker man är väldigt glad över: att man flög ner till Tyskland förra veckan och inte väntade en vecka för att också gå på företagets julfest. Då hade jag nog fått fira jul i Frankfurt som det verkar. Antagligen hade jag gråtit hela dan.

Jodå, jag kom iväg. En dag för sent. Och hem kom jag också. Precis lagom till kaoset började igen.

Och nu är granen klädd och julgodiset gjort och nästan alla julklappar inköpta. Jul. Fina grejer.

torsdag, december 09, 2010

Men ååååååhhhhh

Gårdagskvällen i korthet:

Sitta tre timmar på flygplatsen - check
Sitta sisådär en och en halv timme i flygplanet -check
Gå av flygplanet, åka taxi hem - check


Idag:

Hänga på flygplatsen. Det sägs att det är många inställda flyg idag också, så jag undrar jag om det är möjligt att komma iväg.

Jag kommer på två dagar hänga mer på flygplats än någonsin. Dessutom missar jag julkonserten med min kör eftersom jag måste stanna längre när jag väl kommer ner.

/Sur-Mia

onsdag, december 08, 2010

Snö

Så går det när man klagar.

Snöstorm i Frankfurt.

Nähä, om man skulle ta och sitta och hänga på den här flygplatsen en extra timme eller så då.

På väg

Efter en eftermiddag med föreläsning (jag var inte särskilt alert tycker jag. Har varit bättre. Man ska inte göra föreläsningar så där lite i farten), så var det dags att sticka ut till flygplatsen.

Jag har insett att jag inte riktigt gillar flygplatsen längre. Flygplatsen är nog definitionen av tråkigt för mig. Man kan få en ok kaffe, annars är det ungefär lika kul som att tvätta allt i tvättkorgen. Has to be done ungefär.

Det finns en annan aspekt av det hela nu också. Det där med att man är på väg bort från familjen. Det har gjort mig lite känslig för barn just på flygplatsen. För att undvika hjärtsnurp bör undvikas:
- barn i Knoddens ålder
- pojkbarn som är äldre. Allt upp till 6 år sisådär
- gråtande barn
- skrattande barn

Ni märker ju.

Den här gången sitter jag och väntar på att boarda mittemot en mamma med en pojke ett par månader yngre än Knodden. Just my luck. Tristess och hjärtsnurp på en gång. Tur det finns kaffe.

Det svarta fåret

Gissa vems föräldrar som hade missat jultemat på avslutningen?

måndag, december 06, 2010

Nu är man ju 32,

men hade jag varit 21, då hade jag lätt skickat in en ansökan för det här

lördag, december 04, 2010

Finaste Knodden

..redan ett år minsann!

fredag, december 03, 2010

Så har jag bakat tårtor, bakat bullar, handlat strössel som ser ut som små nallar, diskat, skruvat ihop lite IKEA-möbler och försökt bringa ordning i ett kaos. Det har blåsts upp ballonger och hänger serpentiner i trappan.

Nu är vi beredda på värsta 1-årskalaset.

torsdag, december 02, 2010

Följa strömmen kanske

Funderar på om jag orkar det här:

Day 01 – Introduce yourself
Day 02 – Your first love
Day 03 – Your parents
Day 04 – What you ate today
Day 05 – Your definition of love
Day 06 – Your day
Day 07 – Your best friend
Day 08 – A moment
Day 09 – Your beliefs
Day 10 – What you wore today
Day 11 – Your siblings
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Dagens fisketur

Nytt projekt, ny fin titel = ta nytt kort att sätta på hemsidan.

Dagens konversation när alla tagna kort granskades:

Mia: "Gosh, I really look old!" (nu kan man tänka att jag fiskade komplimang här. Fast det gjorde jag inte. Jag reflekterade mest på att jag faktiskt, FAKTISKT, inte direkt ser ut som 22 längre. Mer som ett faktum)

Den Nye Assistenten: "No, not at all! I think the pictures are really nice. And I would have a hard time to judge how old you are"

Mia: "32"

Den Nye Assistenten: "Really? I would have said not older than 30"

Va sjutton. Jag bestämmer mig för att det var en helt ärlig kommentar.

onsdag, december 01, 2010

Trots att vi har hängt ihop i sisådär 15 år skrattar jag fortfarande åt att mannen känner sig tvingad att blunda varje gång han biter i en smörgås. Det är ett så ologiskt inslag i en annars så superlogisk person. En smörgås går ju vad jag vet sällan till motattack när man äter den. Ialla fall har det inte hänt på 15 år. Men det gäller ju att vara försiktig.

måndag, november 29, 2010

En bit kvar till familjeidyllen

Första advent, mmmmmm. Jag tycker verkligen om första advent. Tända ljus och sätta upp ljusstakar och äta lussebullar och sjunga de gamla hederliga klassiska adventspsalmerna. Me like. Väldigt mycket.

Vilket gjorde att jag hade stora förväntningar på gårdagen som Årets Mysigaste Söndag. När det dessutom snöade borde ju idyllen vara komplett.

Tyvärr blev det inte riktigt så. Det började med att vi vaknade i iskyla för att värmen hade lagt av i huset. Sen blev det bråttom med lussebullsbaket, mer hetsbak än mysbak. Slängde mig iväg till körövning medans mannen bakade färdigt, tog hand om Knodden samt alla andra utan värme i vår brf. (Mannen är Head of Bostadsrättsföreningen). Hann inte äta lunch.
Kom till körövningen. Det var iskallt. Efter tre timmar var jag som en istapp. Med en lussebulle i magen som enda lunch. Köra hem. Ringer mannen. Fortfarande ingen värme. Mia har förvandlats till sur-Mia, mannen till sur-Mannen.

In på Elgiganten, köpa el-element, baxa ut i bilen, hem. Nästan svimfärdig av att inte äta nåt och snorkall. Sur-mannen öppnar med orden: "Jaha, du köpte inget element med fläkt i?".
Sur-Mia fräser något om att mannen är varmt välkommen att åka och köpa sitt egna element. Sur-äter lunch. Skulle druckit kaffe om inte filtret hade vikt sig och hela kaffekannan var full av sump. Är mest sur för att det är 1a advent och ändå mest en sån dålig dag.

Ungefär där tittar sur-mannen på mig och säger:
"alltså, det här är en sån där dag när man bara ska gå och lägga sig och börja om"

Sen går vi till kyrkan och lyssnar på små barn som sjunger in julen. Och det snöar utanför fönstret och Knodden är alldeles snäll och kollar in alla de tända ljusen. Och sen går vi hem och elementet har börjat värma upp huset lite grann och så busar vi lite med Knodden innan vi går och badar. Och tillslut blir det nog lite adventsfirande ialla fall.

Men nästa år kan bara bli bättre.

fredag, november 26, 2010

Kanske har jag blivit en tant


Vem hade trott att man skulle lyssna på Lasse Berghagen? Är det här början på medelålder?

Ett mail om friheten

Morgonens bästa mail var helt klart från kompisen i Moldavien som efter sex års väntan har blivit beviljad rumänskt medborgarskap.

Moldaviskt pass = mycket krångel varje gång man ska någonstans utanför...tja Rumänien och Ukraina typ. Om man då har sin mamma i Italien så ses man inte så där vansinnigt ofta.

Rumänskt pass = EU. Ni fattar.

Fantastiskt. Är så glad för hennes skull. Friheten ligger ibland i ett pass.

torsdag, november 25, 2010

Snark

När jag var mammaledig hade jag en energidipp varje dag runt fyra-snåret när jag helst ville gå och lägga mig och inte göra nåt.

På kontoret infaller den nästan dagligen runt tre-tiden. Vad ÄR det med 15.00 som får en att bara vilja gå och lägga sig istället för att ta sig i kragen och göra färdigt jobbet så man får gå hem nån gång?

onsdag, november 24, 2010

Dagens lunch

en banan
en halv påse skumtomtar

tisdag, november 23, 2010

Inte som tänkt

Så började jag det något tidiga morgonen med att ta mig genom mörkret och snöyran med träningsväskan, dataväskan och en balanserande termosmugg med kaffe till jobbet. Lite senare än tänkt, men ändå ganska nöjd med att vara någorlunda tidigt.

Det var sen jag kom på att jag ju skulle vara hos arbetsterapeuten på morgonen för att lära mig hur jag bäst ska styrketräna mina handleder (här kan jag inte rekommendera att styrketräna handleder genom massor av lyft av snart 13 kg bebis. Det är så man hamnar hos arbetsterapeuten).

Alltså in på kontoret, slänga in all packning, ut i snön och pulsa i ilfart till sjukhuset. Tillbaka på jobbet en timme senare och börjar dagen med en tidsplanering som gick fel.

Tur att det finns kaffe. Och snö. Man blir ju lite glad av bägge.