Att ha järnkoll del 2

Jag måste bara återkomma till kreditkooperativet i Costesti som jag besökte förra veckan.

Det här är deras återbetalningsschema- alla 700 kunderna listade. Grön punkt betyder OK, röd punkt försenade betalningar. Vanligtivs följer de upp med kunderna dagen efter en avbetalning är försenad.

Jag bugar av respekt.

Att tjäna oväntade pengar

Mina föräldrar har en sommarstuga mitt i Västergötland. Ett litet rött torp med utedass och brunn för att hämta vattnet där min farmor växte upp. Ett par veckor om året på våren och sommaren spenderas i torpet, resten av tiden står det tomt.

I dag fick min pappa ett brev från elbolaget. Eftersom stormen Per hade lett till ett strömavbrott på 49 timmar ska de enligt lag ge en ersättning för perioden, 3000 kronor.

Det motsvarar 2 hela års elkostnader för torpet.

Dagens rekommendation: Falbygdens Energi - det enda elbolag som ger dig mer tillbaka än du betalar :)

Vägen till mannens hjärta...

...går bevisligen genom magen.

Extra pluspoäng en söndagkväll: muffins

Extra pluspoäng i två veckor: kanelbullar

Den rastlösa läsaren

Någon skulle göra en undersökning på hur folk läser på nätet.

Själv tillhör jag skaran av "rastlösa läsare". Jag öppnar en sida, läser ett par sekunder och går sen vidare till nästa. Sen kanske jag kommer tillbaka till sidan ett par timmar senare igen ett kort tag, för att sedan en tredje gång läsa lite och fundera på om jag kanske skulle skriva en kommentar (om det är en blogg). Väldigt sällan läser jag någon långsamt och ingående en enda gång.

Om man vill se det negativt kan man säga att jag borde sakta ner och ta det lugnt. Om man vill se det positivt så kan man säga att jag på det här sättet kan suga på karamellen längre. Eller?

Att bli ett karriärmonster

Hemma igen. Söndag och jag tror inte att det här kommer bli en av mina mest aktiva dagar.... kanske kan jag ta mig iväg till gymmet som mest. Nästa vecka ska jag dra ner på mina timmar på jobbet. Har satt ett max på 50 timmar för mig själv.

Funderar en del på det där med jobb och balans. Som synes har jag överhuvudtaget ingen balans när det gäller tid som läggs på jobb och tid som läggs på fritid. Men det har funkat relativt bra på grund av olika saker. En sak är att jag tycker mitt jobb är så fanatiskt roligt. Jo, jag klagar också på mitt jobb, men i grunden har jag haft en sån vansinnig tur att jag har hamnat där jag är.

Problemet kommer när jobbet blir din enda identitet. När du jobbar så mycket att det enda du har att bidra med i en konversation har att göra med saker som har med ditt jobb att göra. Det har hänt mig ett par gånger det senaste och det stör mig. Som om Mia har blivit BARA jobb-Mia och alla andra delarna har försvunnit. Därför 50 timmar den här veckan. Måste jobba lite på de andra delarna av mig själv också.

Statuscheck nyårslöften - del 3

Hm... jag kan säga redan nu att det här inte har varit en bra period för mina nyårslöften.....

Mål 1: Inse mina begränsningar och säga nej oftare.
Här skulle man kunna säga att jag är totalkörd. Jobbar alldeles för mycket. Är alldeles för snäll. Men ibland måste man. Fick ett panikmail från världens bästa kollega/god vän i går om jag inte bara kunde kolla över ett par utbildningsmaterial - hon har tyvärr blivit ihopparad för jobbet med en helt hopplös konsult (så nu får hon göra allt jobbet själv). Jag sa ja. Alltså ingen sömn på planet hem i kväll, utan jobb. Men ångrar mig inte riktigt. Vänskap handlar till slut om att ställa upp när den andra behöver, eller?
Har redan förbättringsplan för nästa period inplanerad. Måste förbättra mig. Det finns hållbart i längden och inte hållbart i längden. Just nu skulle jag säga att situationen är icke hållbar.

Mål 2: Mer tid för mig själv.
Jo, det funkar nog ganska bra. Och jag märker att det är bra för mig. Kombinerar mål 2 och 3 med morgonpromenader på helgen. (aha, det gäller att vara effektiv!). Försöker börja med min rumänskakurs också. Det går mindre bra. Efter tre veckors kurs är jag tre veckor efter...

Mål 3: Mer frisk luft.
Nåja, förutom kombo-varianten med mål 2 inga stora framsteg. Eller, inga framsteg alls. Jag är fortfarande en kontorsmupp...

Min allra första

En kväll ute med mina favorittjejer i Chisinau. Sushi, vin och massor av skratt.

Jag lyckades sätta ihop min första mening på rumänska: "Är det där din bil?" (väldigt användbar). Min andra mening på rumänska är censurerad redan innan den är skriven - som sagt... det blev en del vin... har inte skrattat så mycket på länge...

Att flänga runt

Det har snöat i Chisinau... vacker vit kramsnö som ligger som ett täcke över stan.

Har gjort upp vårens reseschema. Japp, Moldavien stannar som mitt andra hemland även de närmaste månaderna. Insåg att jag bara har 9 veckor ungefär kvar på plats i Tyskland innan Den Stora Hemflytten i juli. Kanske ska man börja ta tag i saker? Göra en lista på abbonnemang att säga upp och myndigheter att stångas med? Det börjar nog bli dags...

Att imponeras

Idag var jag i Costesti för första gången. Ett samhälle en halvtimmes bilväg utanför Chisinau där en av de bästa kreditkooperativen ligger. I två timmar berättade de tre medelålders kvinnorna där om sitt jobb och hur de har byggt upp kooperativet de senaste 10 åren. Från en handfull medlemmar vid starten till över 1000 medlemmar nu.

Mest imponerad blev jag av kvinnan som skötte bokföringen. De har 700 aktiva medlemmar som har lån hos dem. Hon har koll på när alla ska betala tillbaka och hur mycket.

Utan dator.

På väggen hänger ett enormt pappersark med alla 700 kunderna prydligt uppskrivna med återbetalningsdatum och noteringar om sena betalningar.

Järnkoll kallas det.

Vi frågar hur många som bor i samhället. Hon svarar: 13470.

Järnkoll var det. Respekt.

En dröm som gick i uppfyllelse

Ni som läser här lite då och då kanske kommer ihåg Corinna. En vän till mig här i Chisinau som alltid har drömt om att åka till Paris, men som aldrig har kunnat. Först instängd i Sovjet, sedan utestängd från Schengenområdet. Men med hennes rumänska pass öppnade sig världen efter Rumäniens medlemskap i EU i januari.

Idag när vi träffades lyste hennes ögon när hon sa:
- Mia, I was in Paris!

Hon tog bussen till Paris. Första veckan i januari. Två dagar dit, två dagar hem.

Mina ögon lyste nästan lika mycket som hennes när hon visade alla foton. Inte ens Hollywood hade kunnat skriva ett bättre slut.

Det lilla som krävs för att göra mig nöjd

Mitt nya hotell har internet som fungerar. Riktig belysning. Och varm dusch.

Jag tror att jag stannar :)

Nytt hotell!

Hurra, jag provar ett nytt hotell! Efter ungefär 70 nätter på Hotel Luna har jag checkat in på ett nytt ställe. Allra mest ser jag fram emot frukosten. Efter 70 frukostar på Hotel Luna är det liksom inte lika gott där längre...

Att slappa bort en söndag

Jag tror att söndagar är min favortidag i veckan. Här är ändå allting stängt - alla affärer, allting. Är vanligtvis väldigt förslöande, man kan ju ändå liksom inte göra någonting. Just nu i mitt liv passar det ialla fall väldigt bra. Jag orkar inte göra så mycket mer än att ligga i soffan och kolla på gamla avsnitt av Seinfeld.

Kanske orkar jag ta tag i min rumänskakurs också idag. För tillfället har jag typ ingen tid alls, efter tre veckor ligger jag ungefär tre veckor efter...:) Motivationen finns där men orken saknas lite...

Jag måste packa idag också. Årets första resa till Moldavien nästa vecka.

Att vara superstjärna...

http://abclocal.go.com/kabc/story?section=entertainment&id=5042740

Och vi undrar varför superstjärnor blir konstiga? Titta på det här reportaget och gråt. Är människor verkligen så engagerade? Och vore det inte bara bäst att lämna den stackars tjejen i fred?

Att andas frisk luft

I dag kan man läsa på GP på nätet om platser i Göteborg där luften är som sämst.

1) Sprängkullsgatan. Just det, där ligger Förvaltningshögskolan där jag tillbringade 4 år av mitt liv, nästan dagligen

2) Stampen/Gårda. Just det, det var där vi bodde i ett par år. Precis jämte motorvägen.

3) Nordstan. Inte så konstigt kanske. Tur att man jobbade i Nordstan på helgerna också, så att man hade ett annat luftförorenat ställe att hänga på när man inte var på nr. 1 och 2

Jag tror jag ska skylla på det här om jag någon gång blir fullständigt knäpp :)

Att skaffa sig nya dåliga vanor.

Jag har skaffat mig en ny rutin i januari. Efter sisådär 17.00 på fredagar så orkar jag liksom inte jobba mer. Innan har jag bitit ihop, fixat till de sista sakerna och åkt hem för helgen. Nu funkar inte det. Jag vill bara hem och kolla på TV med min man och dricka ett glas vin.

Därför åker jag till jobbet imorgon igen... som typ varje lördag i januari... jo, jag tror nog Snurran hade rätt i sin kommentar för ett tag sen. Jag är grinig för att jag jobbar för mycket. Men nu äntligen - på måndag ska det feta projektförslaget UT. Sen är lördagsjobb bannlyst för det här tjejen (nyårsmål 1: säga nej oftare!)

Man vet att man närmar sig 30...

... när man passerar en medelålders man med sina söner i 2o-års åldern och inser att det inte är sönerna som kollar in en.

Utan pappan.

Att konferensmingla

I går var jag på halvdagskonferens i stan. Efteråt var det"mingel och mat". Vid ett sånt tillfälle har du EN chans att lyckas mingla upp precis den där personen som du såg i deltagarlistan som skulle vara interessant att prata med. Om du har otur, fastnar du istället med någon du egentligen inte har så stort intresse att prata med och innan du vet ordet av är alla andra inne i sina konversationer, och då är du fast. För sent att rädda situationen.

I går hade jag två potentiella kandidater som hade varit jätteintressant att prata mer med. I mitt försök att sondera läget ställde jag mig vid ett ståbord och pillade med lite papper. Och fastnade. Men en typ från universitet i Karlsruhe. Medan jag försökte vara vänlig och småprata såg jag hur mina utvalda offer fastnade i andra konversationer.

Istället för att prata om hållbara investeringar med en kille från Oikokredit tillbringade jag 40 minuter med att prata om Fasching med en man från universtitetet i Karlsruhe.

Man kan inte alltid lyckas i livet.

Att fira eller inte fira...

Sedan rätt länge gör jag något som nästan är halvt förbjudet.

Jag bojkottar Alla Hjärtans Dag.

Nej, egentligen är jag nog ganska romantisk, det är inte det. För mig känns det bara så konstigt att jag JUST på den här dagen ska vara extra romantisk. Sorry, det kommer inte på beställning från den här tjejen. Romantik kommer på känsla. (av det skälet var också mitt frieri till mannen ganska spontant för ett par år sen - det var ett tillfälle när det kändes rätt).

Jag vägrar köpa konstiga gosedjur och hjärtan till min man. Ärligt talat, han vill nog ändå inte ha dem skulle jag tro. Restaurang, blommor... jättegärna! Men isåfall en dag när mannen känner för att ge mig blommor.

Fram för mer romantik ALLA dagar!!

Att ta över varandras dåliga vanor

Mannen har börjat ta efter mina dåliga vanor. Idag kom jag hem från jobbet 20.30.

Och var först.